Påskbudskap från H.H. Ärkebiskop Gabril av Komana, Ekumeniske Patriarkens Exark

"Det är genom Korset som glädjen har kommit till hela världen... För oss har Kristus lidit på Korset och genom sin död har han tillintetgjort döden."

Ers Eminenser,
vördiga fäder,
kära bröder och systrar i Kristus,

Kristus är uppstånden!

Med detta glädjefyllda budskap har jag glädjen att tillkännagiva för er Herren Jesu Kristi uppståndelse. Detta budskap är det största och mest följdriktiga som vi kan uttala och mottaga i våra hjärtan. I själva verket är det hela Frälsningens mysterium som fullbordas i denna händelse. I Påsken visar Jesus oss Treenighetens hela kärlek till människan och hela skapelsen.

Vid denna glada fest känner vi i våra hjärtan Guds outsägliga godhet då han kommer för att säga oss hur mycket vi är älskade oavsett i vilket tillstånd vi befinner oss: i själva verket är vi alla syndare, vi är alla försvagade genom Adams fall och våra egna svagheter och vi vet hur mycket detta hindrar oss i vårt dagliga liv. Men denna dag gläds vi, för vi vet att Herren har tagit på sig alla våra brister, och då han steg upp på Korset har han en gång för alla lämnat dem bakom detta. Då Han uppstår ger Han oss nåden att stå upprätta i Hans outsägliga ljus!

Genom denna grundläggande händelse som är referenspunkten för hela vårt kristna liv blir vi förvandlade, vi var döda, nu är vi uppståndna! Detta är nådens nåd: "Genom Guds nåd är jag vad jag är, och hans nåd mot mig har inte varit förspilld." (1 Kor 15:10).

Vi har förberetts på Frälsningen genom "dina tjänare profeternas munnar" (Basiliosliturgin). Det var en Ängel som förkunnade för Maria att hon skulle bli Mor till Honom som skulle komma mitt ibland oss för att frälsa oss, och så sjunger vi:" Idag börjar vår frälsning..."(Bebådelsens troparion), sedan säger oss Kristus själv att han kommit för vår skull och för vår frälsnings skull, och för att visa oss att allt är möjligt och hur mycket Han älskar oss. Han uppväcker sin vän Lasarus, efter att först ha begråtit hans stoft: i det ögonblicket förstår vi att Herrens tårar återspeglar hela hans medlidande, all denna människokärlek som får honom att ge sitt liv för att frälsa oss.

Slutligen är det återigen en ängel som tillkännager för myrrabärerskorna att Jesus inte längre är instängd i graven, utan att Han är uppstånden! Lärjungarna i Emmaus påminner Jesus själv om att deras frälsning har bebådats genom profeterna! Vi vet allt detta, men det hindrar inte att vi, då vi mediterar och kontemplerar över Guds Sons uppståndelse, alltid blir glatt överraskade, vi blir bestörta och faller ned inför den ende Helige, den ende Herren: "Jesus till Guds Faderns ära!" (Chrysostomosliturgin). Det är nog nödvändigt för oss att alltid bli överraskade av Uppståndelsens mysterium: i själva verket vänjer vi oss vid vår svaghet, vid våra brister och till följd av detta riskerar vi att sjunka ned i vanan vid våra synder och finna detta helt normalt. Men när vi återupplever Herrens Påsk, Hans övergång från död till liv, när vi gläds åt detta outsägliga mysterium, där Han genom sin frivilliga död besegrar döden, det är då som hela vår varelse blir bestört av medvetenheten om Guds oändliga kärlek.

Det är denna kärlek som frälser oss, det är genom den vi lever upp igen och återfår förtröstan, det är den som återger oss hoppet. Kanske vi har fallit djupt i vår synd, kanske vi till och med tänker: alltför långt! Kanske vi står vid hopplöshetens avgrund? Nåväl, vet ni vad Gud säger oss precis i detta ögonblick? Han säger: "Vad då?, vad är problemet? Jag har sagt dig: kom ihåg att du är älskad långt bortom allt tänkbart! "Även om en mor överger sitt barn, så överger jag dig aldrig!" (Jes 49:15) och jag ger dig ett bevis: min Son har frivilligt gått med på att dö för dig, att lära känna det värsta en människa kan känna, och helt dela ditt lidande för att du helt skall få del av den gudomliga Kärleken. Genom sin Uppståndelse ger Han dig tillgång till den Kärlek som förenar de tre personerna i Treenigheten. Härigenom får du smaka livet, det är det eviga livet som bjuds dig: "Gå in i din Herres glädje!"

Således, bröder och systrar, blir Kristi liv mitt liv, och detta genom Guds oändliga barmhärtighet! Den ofantliga glädje som utgår av den blir hela Kyrkans glädje. Denna berättigade glädje bör vi bevara i alla våra dagar, vi bör vara vittnen om Guds oändliga kärlek, vi bör dela denna kärlek oss emellan, till och med med våra fiender. Vilket stort äventyr! Ett äventyr som utan Guds hjälp är omöjligt! Men om Gud är med oss, vem kan stå oss emot? Till och med i vårt dagliga helvete, i vår natt, är Han där för att säga oss att Han älskar oss och detta till tidens ände. Låt oss alltså inte vara rädda, låt oss leva genom den enda terapi som helar: låt oss leva av Guds kärlek, låt oss älska Gud, låt oss älska varandra och sjunga med ett hjärta: "Kristus är uppstånden från de döda, genom Sin död har Han övervunnit döden!"

Med all min kärlek ger jag er den trefaldiga påskkyssen: "Kristus är uppstånden! Sannerligen uppstånden!" Må den uppståndne Herrens välsignelse vara med er alla! Amen.

Paris,
S:t Alexander Nevskijkatedralen 6/19 april 2009

+ Ärkebiskop Gabriel av Komana,
den Ekumeniske Patriarkens Exark.

Retour haut de page
SPIP